Om Eldslandet.com

Alve Henricson.

Eldslandet.com är en sajt som drivs av mig, Alve Henricson. Jag har arrangerat resor sedan 2012 då jag med en liten grupp resenärer gjorde den första kryssningen i Magellans sund och Eldslandets fjordar. Upprinnelsen var att jag 2003 passerade Eldslandet med min seglande forskningsbåt Searcher. Jag trodde att jag redan hade upplevt det mesta av storslagen natur under många års resor i nästan alla världens hörn. Men jag blev djupt tagen av synerna som mötte mig här. Ett forntidslandskap utan mänsklig påverkan. Det fanns en majestätisk stillhet som jag inte upplevt någon annanstans. Väldigt sällan känner jag att jag måste komma tillbaka till en plats jag besökt, men så var det här.

 

För tillfället gör jag ett uppehåll med försäljning av resor via Eldslandet.com och erbjuder i stället mina tjänster via andra resebolag. Om du är intresserad av att resa med mig är du välkommen att höra av dig så slussar jag dig vidare till den researrangör jag frilansar för.

Sydamerika, Afrika och Europa

Sedan den första kryssningen har det framför allt varit i de allra sydligaste delarna av Sydamerika jag arrangerat resor, men de har också gått till andra delar av Sydamerika, Namibia och från och med 2017 Spanien. Fotografering är mitt stora intresse och flera av resorna har varit renodlade fotoresor anpassade för fotografers speciella behov.

Fråga om allt du vill

Du är alltid välkommen att höra av dig oavsett om det är vardag eller helg. Om jag inte svarar på en gång beror det på att jag är ute på resa. Då kan du e-posta istället så svarar jag så fort jag kommer till ett ställe med uppkoppling.

För att du ska förstå varför jag håller på med reseverksamhet vill jag berätta om några upplevelser av vänskap. Vänskap med vilda djur och människor.

En sömnig lejoninna

Som du kanske vet jagar lejon på natten och sover på dan. Jag och en grupp resenärer åker fyrhjulsdriven pickup i Etosha nationalpark i Namibia en tidig morgon. Vi ser ett par lejon gå och lägga sig under några buskar. På kvällen när det är dags för dem att vakna kör vi tillbaka till samma plats. En mycket sömnig lejonhona reser sig i det höga gräset och kommer emot oss. Jag fotar med mitt stora tele, men till slut är hon så nära att bilderna blir suddiga. När hon är ända framme vid bilen lutar hon sitt trötta huvud mot framhjulet. Och vi som behöver köra tillbaka till vårt läger innan de stänger grindarna för natten. Vi vill ju inte störa henne. Hon tar god tid på sig att morna sig, men vaknar till slut och lunkar iväg. Vi hinner till lägret innan grindarna stängs.

Lejoninnan precis innan hon kommit så nära att bilderna blir suddiga.

En glad lillflicka

En vänskapsupplevelse av annat slag får jag varje gång jag återvänder till den lilla byn Alfarcito i nordvästra Argentina. Här bor något hundratal kollaindianer. Byn ligger långt från allfarvägarna och det finns inga telefonförbindelser. Om man behöver meddela sig med omvärlden skickar man iväg en budbärare på motorcykel. Byborna har gemensamt byggt ett litet stenhus uppe på en kulle intill byn. De hyr ut huset till turister och familjerna turas om att ta emot dem. Uthyrningen ger ett litet bidrag till byns inkomster och det är skönt för mig att veta att allt vi betalar går direkt till byborna utan mellanhänder. Det kommer kanske ett par grupper turister per år, ibland bara en. En av familjerna har en liten flicka som heter Lujan. Henne har jag följt sedan hon föddes och nu är hon så stor att hon känner igen mig. Varje gång jag kommer blir hon jätteglad. Vid mitt besök 2017 springer hon och hämtar sin tama lamaunge som hon vill visa mig. Den är kelig och lekfull, buffas och knuffas som ett uppmärksamhetskrävande barn.

Lujan 2017 med sin lamaunge.

En nyfiken val

Det känns som att knölvalarna i Magellans sund också är mina vänner. Vid ett tillfälle är jag ute med en grupp i gummibåt och vi har stängt av utombordaren för att få uppleva vildmarkens stillhet. Vi iakttar valar som hoppar upp ur vattnet några hundra meter bort och vi tittar alla åt samma håll. Men så vänder jag mig åt andra hållet och får då se att bara tre, fyra meter från båten har en annan val stuckit upp sitt huvud. Den ligger och flyter med ögat i vattenlinjen och iakttar oss lugnt och nyfiket. Jag berättar för de andra i båten att vi har besök och alla vänder sig om. Vi betraktar varandra val och människor under några ögonblick av ömsesidig förundran.

Jag hann inte få någon bild när valen var som högst upp. Här är den på väg ner.

Vill du se fler av mina bilder är du välkommen att besöka min blogg alve.henricson.eu

 

Observera att resor med mig för tillfället inte säljs via Eldslandet.com utan via olika resebolag som jag frilansar för.

Välkommen att resa med mig!
Alve Henricson

.

Telefon: +46 708 727 838    E-post: alve@henricson.eu

alve@henricson.eu